Nytt år och med det nya tider! Eller hur är det med det egentligen? Har spontanforskat lite när det gäller nyårslöften. De flesta som jag känner/umgås med har någon form av omedvetet nyårslöfte. Något i stil med "nä i år ska jag allt försöka dra ner lite på cigaretterna, inte slut men du vet" eller "ja man kanske skulle försöka gå ner de där kilona runt magen" eller "i år ska jag nog försöka sluta gnälla och vara mest trevlig" Det intressanta är hur man redan på nyårsdagens eftermiddag har lyckats bryta sina "löften"

Så varför inte köra med några teman under årets lopp. Blir mer flytande och lite vänligare. Just nu kör vi med tjock i halsen och ont i huvudet temat här hemma. Det temat gör att vi blir lite mindre aktiva men vi har inget dåligt samvete att vi bryter några nyårslöften som att röka mindre och gnälla mindre. Genialt helt enkelt!

När vi frisknat till har vi tema barnrum. Sedan har vi tema badrum. Hur vi lägger upp vårens tema sedan får vi se. Parallellt med dessa teman har vi alltid ett stående tema - njut och umgås med trevliga vänner - som vi egentligen gillar mest.

Det är inskolning just nu för de två minsta och inskolning för den ömma moderna som nu är i skolan fyra dagar i veckan. Kramp i röven och i huvudet är två effekter av den inskolningen för moderns del.

Svärmor är som alltid en klippa och har hjälpt oss ett par dagar.

Igår var jag och min goda vän Jennie på spånjakt. Vi hade ryktesvägen hört att det såldes spån på Tre Hästar i Kungälv. Vi for dit med 2 bilar fulla av snoriga ungar. Väl framme, ståendes i kön så köper mannen före oss de sista balarna! Gaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhh!!!! var vad vi kände då. Trots att vi intensivt stirrade på honom och hoppades att han skulle vända sig om och fråga om vi inte ville ha dom istället så skedde inte det. Surt som tusan var det i alla fall. Det är spånbrist i riket mina vänner för er som är lyckligt ovetande om det. Torv är inte lika kul tycker jag och Jennie. Hönorna lägger fortfarande bra med ägg. Duvhöken och räven har dock hjälpts åt att minska vårt hönsbestånd så nu har de utegångsförbud i vinter.

Nu har jag inget mer att berätta som man brukar säga när man inte har något mer att berätta ;-)

Må väl och tänk på det där med tema!

//Susanne